sometimes you'never really realize how keeping quiet hurts.

jag känner mig tom, tom tom tom. det liksom ekar inombords, och jag vet inte var jag ska hämta styrkan. saker och ting bara springer ikappp, antar att det är bättre att stanna än att fortsätta springa.

ska dricka en tekopp och sen krypa ner under täcket. det är en ny dag imorgon, får ta nya tag då.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0